euskelogga


BONDEN O BJÖRN

      D                        G           D
Nu ska jag berätta en sann episod
                                      A7
som handlar om styrka o hjältemod,
        D                           G         D
som handlar om styrka o hjältemod
                        A7  D
o ett hiskeligt äventyr.
                                     G              D
Det var vinter o kallt o gnistrande snö
                                    A7
o bonn’ han for för att hämta hö
   D                                 G     D
ja bonn’ han for för att hämta hö
                  A7     D
ifrån sin slåttermyr.
 
     Baki skrindan satt bonn’ me vadmalsblusen
     men ändå så känd’han sig bottenfrusen,
     ja, ändå så känd’han sig bottenfrusen
     det var minus trettiett.
     Framför skrindan där gick kraken
     o fast han var alldeles naken
     ja, fast han var alldeles naken
     så ånga han av svett.
 
     Faderiofaderiofaderiofaderej
     Faderiofaderiofaderalla
     Faderiofaderiofaderiofaderej
     Faderiofaderallan - lej
 
Snart fick dom se hur ladan stod där
men fast den var full utav hästa-foder,
ja, fast den var full utav hästa-foder
gjorde hästen genast halt.
O bonn’ han smacka o mana på
men se hästen stod still o vägra gå,
ja, hästen stod still o vägra gå
o göra som bonn’ befallt.
 
     O plötsligt vart allting hoven-droven
     för hästen han tog o vände på hoven,
     ja, hästen han tog o vände på hoven
     o satte iväg som en rem.
     O bonn’ for av o for opp o ned
     o han låg där i snön o svor en ed
     ja, han låg där i snön o svor en ed
     medan hästen rusa’ hem
 
     Faderio........
 
Men efter den allra värsta svadan
så loma bonn’ iväg emot ladan,
loma bonn’ iväg emot ladan
o nästippen var vit.
Men när han kom in genom ladu-gluggen
blev han stående som om han var huggen,
stående som om han var huggen
ut ur ett block granit.
 
     O upp emot skyn for hans ögonbryn
     ty emot honom kom det en hiskelig syn,
     ja, emot honom kom det en hiskelig syn,
     galen av raseri,
     i flygande fläng kom en väldig björn
     o bonn’ han fick sig en redig törn,
     ja, bonn’ han fick sig en redig törn
     men björn han for förbi.
 
     Faderio........
 
Men snabb som en vessla var bonn’ på’n
o tog ett livtag bakifrån,
ja, tog ett livtag bakifrån
o lyfte den björnen opp.
O bonn’ han tänkt’va i jessu namn
gör man när man står med en björn i famn,
ja, vad gör man när man står med en björn i famn,
vad finns det då för hopp?
 
     Ja, det finns inte många alternativ
     när man varken har gevär eller kniv,
     när man varken har gevär eller kniv
     som ni nog kan förstå.
     O klockan den började närma sig fem
     o det var fem kilometer hem,
     ja, det var fem kilometer hem
     så det var bara att börja gå.
 
     Faderio.......
 
O bonn’ han glömd’ alldeles bort att han frös
för björn han slogs för att ta sig lös,
ja, björn han slogs för att ta sig lös
för allt vad han var värd.
O bonn’ han bar o han svor o slet
båd’ av rädsla o envishet,
ja, båd’ av rädsla o envishet,
ja, det var en märklig färd.
 
     O tro’t om ni vill men bonn’bar björn
     ända hem till farstudörrn,
     ja, ända hem till farstudörrn
     så för bonn’ så gick det väl.
     Men för björn gick det sämre för han tog han
     in i vedbon där han slog han,
     in i vedbon där han slog han
     med yxan sin ihjäl.
 
Ja nu vet ni precis hur det gick till.
Ni får väl tro det om ni vill,
ja, ni får väl tro det om ni vill
men efter vad jag förstår
så nog finns det mången riksdagsherre
som kan ljuga mycke värre,
som kan ljuga mycke värre
än jag nånsin förmår
 
     Faderio.........
 
Text: R. Eriksson
Musik: Kenneth Torstensson