euskelogga

GUNNAR

Han hette Gunnar och var fyrtifem
Hade bott tjugu år i Karlskoga
Men så en vinter så flytta han hem
När frun ville flytta isär
0 barnen var vuxna och hunden var död
Livet det var varken lust eller nöd
Det var inte längre so noga
Utan mer litegrann.... sisådär

Ref:
Men ödet slår till precis när det vill
Och just när man ingenting anar
Kan hända att allting vräks över ända
och ingenting blir som förut

Det var tidigt på morron, semestern var slut
Och Gunnar han tog sin Toyota
Och körde som så många gånger förut
Skogsvägen mot Storträskli'n
Han satte på radion för att lyssna på sport
Nån sjöng en sång om att sommarn är kort
Och han börja närapå gråta
Förbannade Tomas Ledin

Ref:

Gunnar parkera och klättrade opp
Och satte sig i förarhytten
Öppna sin termos och tog sig en kopp
Och starta sin stora maskin
Han älskade skogen han var skogens son
Men älskogen höll han sig långt bort ifrån
Den hade han lämnat i flytten
Den sket han väl i nuförtin

Ref:

Efter en tre fyra timmar till skogs
Så stanna han till för att rasta
Tog med sig sin termos och unikabox
Och satte sig ner på en sten
Solen den sken och fåglarna kvittra
Och där i en glänta, så fick han se vittra!!
Han glömde bort både och pasta
Och pilsnern och fläskfilen

Ja trodde att jag såg i syne sa han
När han berättade sen
Jag blunda för att se ifall hon försvann
För det hade jag nog på känn
Att det var en dröm men drömmen var sann
För sen nar jag titta igen
Så stod hon där och hon log lite grann
Och det leendet det minns jag än

Hon heter Parita och kom från Patong
För att leta blåbär i skogen
Och nu är dom tre med en fjärde på gång
Magen den börjar bli rund
Hon kommer med skrattet och glädjen och ljuset
Till tanter och farbröder på servicehuset
Och Gunnar han börjar bli mogen
att återigen skaffa hund

Ref:


Text Ronny Eriksson Musik Per Isaksson