euskelogga

HOLGER

Det liknar fan. sa Holger när han gick där vägen fram
och frös och det var minus trettitvå
Det liknar fan sa Holger och det är synd och skam
att nuförtiden finns det då visst ingen man kan lita på
Den kvinnan som en gång svor mig evig tro
bedrog mig med en handelsombudsman från Örebro
Efter femton år tillsammans var det avsked som jag fick
en föraktfull fnysning och en hånfull blick
Det liknar fan, sa Holger där han gick

Det liknar fan, sa Holger när han kom till järnvägsbron
för att ända sin förtvivlan med ett hopp
Det liknar fan sa Holger men nu ges ingen pardon
 Han tittade upp mot brospannet och masade sig dit opp
Där låg han sen och väntade och bidade sin tid
Snart skulle allt va över snart skulle han få frid
Där låg han sen och väntade och lyssnade och såg
Minut las till minut men inte fan kom det nåt tåg
Det liknar fan sa Holger där han låg

Det liknar fan sa Holger när en timme hade gått
Och han kände att han nästan frusit fast
Det liknar fan sa Holger men det borde man förstått
Att statens Järnvägar helt cyniskt och hänsynslöst och krasst
Struntar i om en stackars olycklig själ
i väntan på tåget nästan fryser ihjäl
Att man ska tvingas att riskera liv och lem
För att hoppa under tåget som ska gå tolv o tjufem
Det liknar fan sa Holger och gick hem.

Text & musik Ronny Eriksson