euskelogga


REQUIEM (efter en död älghund)

             Gm                                    Cm
Man måste vara ensam då och då
            D                   D/F#
när tankarna man har
                       Eb     F
är alltför stora
         Gm                                       Cm
och man har många långa mil att gå
                 D
för att saknaden
    D/F#                 Gm
är så förbannat blå
    Cm
    Stigarna leder
    F    Bbmaj7
    ingenstans
    Ebmaj7    A7-5    (=Cm6/A)
    Ändå kan vägen
         D7
    ge lite distans

Morgonen är kall och luften klar
Hjärtat bultar oro
under jackan
Man går och vallar känslorna man har
i bösspipan
finns värmen ännu kvar    
   Skogen är livets
    andaktsrum
    den säger inget
    tiger och är stum

Skogen håller andan där man går
Skotten ekar ännu
djupt härinne
Det betyder mer än man förstår
när man har haft en hund
i elva år

Text: R. Eriksson
Musik: S. Harr