euskelogga


BANNES-JOHANNES

G
Bannes-Johannes är skröplig och grå,
        D                      G
har dåligt åt gallan o illt för å gå,

så att’n är elak, de kan man förstå.
  D                                       G
Lever han åt höstn blir han sjuttitvå.
       C
Han bor där oppi Knabben me ’a Beda o med tiken,
          G
o jag tror nog att man skulle nog slå huvudet på spiken
D
om man sa att han brydde sig mer om hunn,
                                                    G
för mot ’a Beda är han bara stygg i mun.
        C
Han skäller o han gnäller o han gormar o han klagar
         G
men hunn har han med sej när han her sig ut o jagar.
       D
Ja jaktn för Johannes, det är allt, ja till o me’
                                         G
att han sover i sängen med studsarn breve’

Så mitt en natt ja då väcktes han opp
av en kråka på ladugårdstakets topp.
Då reste han sakta sin skröpliga kropp
o stoppa en kula in i studsarns lopp.
Skottet det small o det dåna genom natta!
Kärringen for opp o landa opa katta
som for iväg som en granat ifrån Bofors
o kärringen efter som ett härvelkors.
Kråkstackarn stöp som en sten, ifrån nocken.
Inte av skottet, men dock utav chocken
när den fick se hursom kärringen kom.
Men gubben, han vände sig o somna om.

Nu har så Bannes-Johannes lagt
bössan på hyllan o sluta med jakt.
För såg han krokigt, nu ser han rakt
ingenting alls efter vad man har sagt.
Ifjol sprang han hem o med upphetsad stämma
ropa han o fråga: - Hördu Beda är du hemma?
o när hon svara sprang han ut och tjöt:
Då var de nog förbannemej en älg jag sköt!
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta,
men två veckor senare sköt han en Toyota.
Sen stod han där o böla som en trasig saxofon
för att han bomma på kalven som sprang därifrån.

Nu sitter han hemma på Knabben o fis
o kisar o läser sin Pite-avis.
Då fastnar ögona på en notis
o han skriker till som en stucken gris:
- I helvete heller!än lever gubben!
Sen plockar han fram studsarn ifrån skrubben
o sitter nu på pass sedan fjorton dar
o skjuter emot allt som flyger o som far.
Synen är så dålig att hittils har han råka
en hök och en gök o sen en o annan kråka,
men gubben han är envis o nu har han gett sig fan
på att han ska ha sig ett besprutningsplan.

Musik: Trad.
Text: R. Eriksson