Euskefeurat logga


TILL INGELA

Nån gång då och då,
tar jag fram hans fotoalbum
och tittar på dom bilder
som blev tagna sommarn innan.
Dom kort jag gillar bäst
är dom, där han är cirkushäst
och Ingela är cirkusryttarinnan.
Hans ögon är så fulla av liv,
hela han så galen och glad.
Inga fåror i hans panna,
det är minnet jag vill ha.

Ref:
     Jag skulle fylla nio,
     Ingela var tio,
     vi vävde våra drömmar
     och livet stod på glänt.
     Då kom tystnaden på besök
     och slog sig ner
     på soffan i vårt kök,
     och växte till en aning om
     att nånting hänt.

Vi kände att det var nåt
fast dom vuxna aldrig sa nåt.
Vi såg ibland hur mamma
stod vid diskbänken och grät.
Det blev så överdrivet
när han tog oss runt om livet
och skojade, och höll oss hårt i knät.
Ögonen han log med,
blicken som förr var fri,
började se igenom
och såg till slut förbi.

Ref:

Sen ser jag på kortet där han står
när han är, kanske, tjugo år.
Där står dom allihop
som nu är döda.
Vad han var ung, vad han var snygg,
med aggregatet på sin rygg,
femton år innan värk och vedermöda.
Dom sa att det var framtiden.
Den framtiden är idag.
Vi har döda pappor
och rika skogsbolag.
Och rika skogsbolag.

Ref:

Musik: A. Johansson
Text: R. Eriksson